Häromdagen kom det post! I dessa den elektroniska kommunikationens tidevarv blir man ju nästan lite högtidlig till sinnes av riktig, gammeldags post. Det var inte ett brev, ånej det vore kanske för mycket att önska, men ett kort!
Jag tittade på det och kände mig riktigt upplivad. "Glömde du kondomen i somras" stod det. Jag förstod ju att det nog var något myndighetsaktigt som visade sådan omsorg, men i alla fall. Väldigt vidsynt och trevligt av dem att skicka detta till en +50:are, att man liksom kommit så långt så att det förutsätts att man även vid denna mogna ålder har ett sexliv, och rentav ett promiskuöst sådant, ett sådant där man kan behöva använda sig av kondom.
Jag hyser svaga minnen av sådana ting, de väcker vaga minnen från en avlägsen forntid. Jag vet ju dock vad det är, och jag gick där och kände mig riktigt upplivad av att någon vänlig själ visar sån omtanke om mig och mina förlustelser, att jag sågs som fullödig medlem i en aktiv och utåtlevande grupp.
Sen vände jag på kortet och såg att det var adresserat till sonen.
Där brast den illusionen. Man är nog fast förankrad i tantfacket trots allt.
För övrigt så är jag nog för gammal för sex ändå, i alla fall sån som kräver kondom och varningsord. Jag trodde nämligen i min enfald att bokstäverna var tillfixade av något som såg ut som bastsnören, såna man binder buketter med, en association som faller sig naturlig för en trädgårdstant med glasögon. Inte förrän jag fotograferade kortet insåg jag att de bildades av nakna människokroppar.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.