Ett vetenskapligt genombrott

Maken har ju  numera återvänt till skolbänken. Glad som en spelevink är han, den man som i ett tidigare liv, ett ekonomichefsliv, knappt orkade häva sig över sängkanten på morgnarna, han studsar nu upp, pigg som en nötkärna så fort hanen galit, ivrig att utöka sina kunskaper om både det ena och det andra. I all synnerhet arkeologi då.

Huliganen och jag som inte riktigt är vana vid sådan morgonenergi tittar frågande på varandra, och förstår kanske inte riktigt att arkeologi kan väcka sådan livslust, men vi applåderar inställningen såklart!

Maken kommer sedan hem och upplyser såväl mig som Huliganen om rykande aktuella rön inom arkeologin - senaste nytt från gräva-med-teskeds-falangen.

Häromkvällen underhöll han oss med livfulla berättelser om den post-processuella arkeologin, som, såvitt jag förstår, golvat den processuella arkeologin och totalt gjort upp räkningen med den. Jag får väl erkänna att jag inte riktigt förstod alla intrikata detaljer, men en bärande idé hos denna teori tycktes vara att sanningen är subjektiv och att alla tolkningar är lika giltiga.

- jamen då kan man ju bestämma sig för vad som helst, och ingen kan säga att man har fel! sa jag som uppenbarligen inte har något vetenskapligt sinnelag.

Sen tänkte jag till lite. - då skulle man lika gärna kunna fråga Huliganen om vad han tycker, hans åsikt måste ju väga lika tungt?

Maken hajade till. Sen tänkte han lite och sa att "detta är ju lysande! Detta är ett ämne för min doktorsavhandling, något alldeles nytt inom arkeologin. För den postprocessuella arkeologin tar bara hänsyn till människors åsikter. Men nu kan vi ta hänsyn till även vad andra varelser tycker, det gäller bara att hitta en kod för att tolka deras svar."

Maken försjönk i tankar en stund och såg lycklig ut. Sen sa han "Nu vet jag vad den nya riktningen ska heta! Detta kommer att väcka genklang inom hela den arkeologiska forskarvärlden, nämligen att jag lägger fram en helt ny teori, nämligen den Post-processuella dog-matismen!!!

Nu hoppas jag verkligen att jag inte förstört någon vetenskaplig upptäckt genom att i denna blogg avslöja embryot till denna nya arkeologiska skola? Jag ber er alltså hålla detta ytterst hemligt, så att ingen annan snor idén! Men kom ihåg var ni läste det först, när de stora rubrikerna kommer.