- Nu ska vi vara kulturella! sa jag till maken och begravde den grammatiska stridsyxan (se föregående inlägg).
Maken, som sett att det gavs arkeologiska föredrag på hans institution visade sig genast beredd att vara hur kulturell som helst, så vi cyklade ner och lyssnade på två föredrag om utgrävningarna i Uppåkra. Efter det begav vi oss till Botan, för att titta på trädgården i skymningen
Och inne i växthusen där det prunkade på rätt så bra får man nog säga.
Somliga växter prunkade bedårande vackert...
Andra var liksom lite mer hängiga, men vackra ändå...
Några var brottsliga och inspärrade bakom lås och bom...
Och andra igen var mer skulpturala...
Rätt vad det var, snavade jag över den här skylten och kom på att jag var lite hungrig, så vi tog våra cyklar och gav oss iväg in mot stan igen för att stilla den värsta hungen.
Vi cyklade vidare ner till Stortorget och åt tupp och drack ett glas vin. Tja, det kan väl hända att jag råkade hälla lite vin över maken, men shit happens - och det är ju ändå bättre att få vin över sig än ketchup, kan jag ju tycka.
Och sen, ja sen cyklade vi hem igen och gick på en kulturell kvällspromenad med Huliganen.
Jag tycker att det har kommenterats rätt bedrövligt här på de sista inläggen - vad är det egentligen med dina läsare? Hur som helst, det låter som att ni hade en härlig kväll! Och vilka härliga bilder (även om det inte var några dörrhandtag), mycket stämningsfulla.
SvaraRaderaVad gäller den grammatiska dispyten så kan jag väl tycka att ni båda har en viss poäng (mycket intetsägande från min sida, och inte det minsta ställningstagande), så hade jag varit lika vig som Huliganen hade jag nog också mest kliat mig bakom örat med ena baktassen.
Emelie, de kanske också är ute på Kulturkalaset och har därför inte tid att kommentera?
SvaraRaderaVad gäller det grammatikaliska låter maken (a.k.a. Pappa) hälsa att med tanke på alla år du gått i skolan så borde du ha kommit fram till en ståndpunkt (förmodligen en som stöttar honom, tror jag han tycker).
Hade ni ketchup till tuppen?????
SvaraRaderaNä, det hade vI VERKELIGEN inte!! Tuppen hade blvit djupt förolämpad över att bli serverad med ketchup, så det så. Ketchupen var liksom mer ämnad som en illustration över att man inte ska gråta över spilt vin. Och det gjorde vi inte heller, vid närmare eftertanke, eftersom maken mycket rådigt beställde in ett nytt glas till mig!
SvaraRaderaFaktiskt inte min disciplin heller, är jag rädd för. Huliganen och jag är mer inriktade åt det naturvetenskapliga hållet.
SvaraRaderaAlltså - du får inte skrämmas så. Jag blev DJUPT orolig att ni hade förfallit till något sorts ketchup-beroende. Men nu är jag lugn igen, och glad att du fick ett nytt glas :-)
SvaraRaderaPå tal om tupp så går det några tuppar här hemma och galer helt i onödan. Jag menar, om både du och maken skulle bli sugna på tupp igen alltså. Nej, jag erbjuder mig inte att laga middag men jag erbjuder riktigt purfärsk tupp till er middag. Med eller utan ketchup...
SvaraRaderaSjälv tycker jag att det är märkligt att ni åt tupp efter att blivit sugen på korv. Dessutom hade det passat bättre med ketchup på korv än på tupp. Fast å andra sidan passar det nog bättre med vin till tupp än till korv. Jag har en känsla av att vinet var viktigt i sammanhanget, kan ske t.o.m. viktigast... ;)
SvaraRaderaNä nu börjar det bli komplicerat det här. Jea nöjer sig med att vara glad över att hon kan kommentera i din blogg igen och återgår till att dricka vin såhär på fredagskvällen. Eller ja om man ska var petig söndagskvällen, men då jag har jobbat hela helgen är det fredags kväll för mig nu. Äsch nu håller det på att kompliceras igen så jag nöjer mig med en SKÅL! ;)
Emelie, ja det förstår man ju - är man naturvetare som du (och uppenbarligen Huliganen), ja då kan man ju inte ha en aaaning om svensk grammatik!
SvaraRaderaAnnika: Nej så illa är det inte. Man kan vara beroende av både det ena och det andra - men inte av ketchup som tur är!
Angela; ett synnerligen generöst erbjudande! Vi blev tårögda av tacksamhet, både maken och jag. Men så är det ju det där med att liksom nacka tuppen först... vi är ju lite blödiga av oss. Kan man tänka sig att man liksom erbjuder tuppen ketchup och då avlider den av förfäran? Så att man slipper det där nackandet alltså.
Jea: välkommen tillbaka! Ja, det var väl i och för sig inte korv jag blev sugen på... mer det där med mat.Och VIN som du så skarpsynt påpekar!
Nu vill jag inte påstå att mitt erbjudande vad gäller tupp/tuppar var speciellt generöst, även om det kanske kunde misstolkas på det sättet. Nej, du! Det rör sig snarare mer om att vi också är för blödiga för att nacka tupparna... Men erbjudandet kvarstår dock under en obegränsad tid.
SvaraRaderaDå har vi ju ett litet dilemma - men vi är ändå oändligt tacksamma ska du veta!
SvaraRadera