... om bloggen inte blir så bra som den kunnat bli. Till förra inlägget fick jag kommentarer om att det vore ju roligt att se maken utklädd till tax.
- Heureka! tänkte jag och framlade raskt förslaget för maken.
- Får jag klä ut dig till tax och lägga ut en bild på bloggen?
Maken tittade förvirrat upp från en av alla de skrifter han omger sig med och svarade begåvat: - va?
- F-å-r j-a-g k-l-ä u-t d-i-g t-i-l-l t-a-x bokstaverade jag övertydligt då.
- Nej! svarade maken och trodde att saken därmed var överspelad.
Men! Jag tittade surt på maken som motarbetade bloggen på detta vis. Sen förklarade jag hur pedagogiskt, roligt och bra det skulle bli. Maken tvärvägrade envetet på ett synnerligen bakåtsträvande sätt.
- du kan få välja om du vill vara strävhårig eller långhårig. Eller rentav kanintax? sa jag sen
- Kanintax?? Finns det sådana? undrade maken förvirrat
Yes! tänkte jag, nu har jag honom i gungning!
Men nix. Maken skakade bara räddhågset på huvudet och hur jag än förklarade, tjatade eller bad så blev det samma svar: "Read my lips", sa maken på det mest hårdkokta sätt, "jag tänker inte, INTE, klä ut mig till tax och hängas ut på din blogg!"
Så, som sagt, det är inte mitt fel. Jag har försökt, kära bloggläsare.
(Alla eventuella likheter med hur det verkligen gick till är högst tillfälliga. Förf. anm.)
Haha, jaaaa... Jag förstår inte våra hussars motsträvighet till att vara med i våra bloggar. Vår husse vill helst inte förekomma alls. Varken på bild eller i text.
SvaraRaderaSå oerhört frustrerande och irriterande när man har bra idéer, som t.ex. att klä ut dem till tax... ;)
Bakåtsträvare he is! Precis som de flesta blogghussar verkar vara. Och då har jag ändå aldrig föreslagit utklädning till någonting, över huvud taget!
SvaraRaderaHär måste jag ju fråga: trodde du ens för en nanosekund att han skulle det. Vilja. Bli. Utklädd osv? Men sedan undrar jag: hur hade du burit dig åt? Vad hade du satt på honom för att han skulle likna en tax: Alltså jag tycker nog att Maken är det minst taxlika jag känner, faktiskt (hälsa honom det!). Bäst att jag å det medesammaste mailar över en massagebild så att du slipper ofreda den stackars studenten mer (just nu)!
SvaraRaderaHan verkar i alla fall lika envis som en tax.... även om det inte skulle synas på bild.
SvaraRaderaNinnie
Jea; just det! Inga visioner alls. Sorgligt, det är vad det är.
SvaraRaderaLotta: och ändå strävar han bakåt? Man baxnar!
Bitte; trodde och trodde... hoppades kanske? Men du har rätt, uppgiften hade kanske blivit övermäktig? Jag är ju ingen symatador direkt.
Ninnie; Precis! Envis som en tax, det är just vad han är. Inte alls lika mild blid och medgörlig som jag själv.
Du kan hälsa Huliganhusse att han behöver inte klä ut sig. Näädå, inte alls! Jag har sån fantasi så det ordnar sig ändå liksom....ha ha ha :)
SvaraRaderaBästa Larsson, jag läste upp din kommentar för maken. Han funderade en stund och sa sen att "jaha, så för sin inre syn ser Larsson mig som tax? Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det..." ;-)
SvaraRadera