Jag har känt ett visst släktskap med Kronblom den senaste tiden. Ni vet Bara slita, bara gno - ingen rast och ingen ro. Det känns som om jag dundrat fram genom tillvaron som ett ånglok där eldaren blivit överentusiastisk och bara öst in kol i pannan. Ja, jag tror rent av att han kan ha gått på diverse onämnbara droger?
Nåväl, nu är helgen här och jag tänkte att nu, nu skulle jag passa på och sova ut. Jag hade planer på att sova ända till sju - eller kanske rentav halv åtta?! Ja jag vet, det låter helt crazy, men drömma kan man ju. Sägs det.
Hunden börjar ju bli lite mer till åren och studsar inte längre upp kl 05.00 "pip!" och tycker att det är dags att börja dagens id, så på den fronten var det lugnt tänkte jag.
Alltså satte jag inte mobilen att väcka mig halv sex. Alltså gled jag njutningsfullt ner i sängen och drog täcket över örat.
För att väckas i kolsvarta natten av ett tyst men ihärdigt gnäll. oin, oink, oink sa det. Jag tittade förvirrat omkring mig (fast jag såg ju inget eftersom det faktiskt var becksvart) men orkade liksom inte göra något åt det där oink-oink-oinkandet. Då sa det oink, oink, oink!! i stället och när inte ens det fick matte ur sängen lät det så här: OINK!!!!
Jag vet när jag är slagen, så jag ramlade ur sängen och släppte ut hunden i trädgården, och när han kom in igen vacklade jag in i sängen igen och tänkte att skadan gick att reparera, än fanns det en chans att få sova ut lite om jag bara ramlade i Morfei armar illa kvickt igen.
Efter en kvart drog det igång igen.
- Gå och lägg dig! sa jag bestämt till gnällspiken.
- Matte är trött. Matte behöver sova.
- Jag vill ut! Uti skogen ska vi gå jopphejdi, jopphejda gnolade Huliganen då.
- Du kan inte ligga här och tryna längre, friheten kallar! Kom igen nu din slöfock! tjoade han.
- A) jag är ingen slöfock, och B) du sjunger falsk svarade jag surt.
- A dog's gotta go, when a dog's gotta go sa Huliganen då, väl vetandes att det är det ultimata hotet för att få matte ur sängen.
Så nu sitter man väl här, långpromenerad, frukosterad, duschad och med Jamie's fruity flapjacks på gång.
- Men imorgon behöver jag min skönhetssömn! sa jag barskt till Huliganen.
Han tittade begrundande på mig.
- Äsch, det hjälper ändå inte, sa han sen avfärdande.
Vad är väl en lördag morgon... Musse och Huliganen förstår varandra så väl. Ny dag - ny mat - ännu inte äten - således är det hög tid att stiga upp!
SvaraRaderaOch där ligger man mitt i sin törnrosalördagsmorgonsömn och hamnar som gisslan mitt i en listig strategi av smart västgötaspetslogik.
Men visst är det väl en fin morgon?
Lite lök på laxen: här vaknar jag lugnt och fint, sträcker på mig och bestämmer mig för att gå upp. Efter avslutad morgonrutin väcker jag försiktigt Zoya med lite klappar på magen och sedan går vi ut..... och då är klockan strax efter 8! Och det här lär jag väl få äta upp någon gång antar jag :-) Kram Syrran
SvaraRaderaMorgonstund har guld i mun?
SvaraRaderaMags; visst var morgonen fin, det kan inte förnekas. Men ibland vill man ju bestämma själv - vilket inte är så lätt med en västgötaspets i huset!
SvaraRaderaAnnika; Ha!! Jahadu, så kan det tydligen också vara. (Bitter? Jag?!)
Angela; Touché!! :-)