Morgonpromenad

Maken är en bra och utmärkt make på alla sätt och vis. Det finns dock områden där han han strikt följer sig egen linje, nämligen den att helgmorgnar ska man inte ut och ränna över stock och sten. Helgmorgonspromenaderna brukar därför vara en liten stund på tu man hand för Huliganen och mig.

Denna helg har vi dock besök av sonen och flickvännen. Jag tog då tillfället i akt och frågade igår kväll om någon ville följa med ut på morgonpromenad eftersom vädret är så fantastiskt höstigt och vackert? Flickvännen som är en trevlig, rejäl och sympatisk flickvän, en sån som gillar morgonpromenader svarade raskt ja! Sonen tyckte då att tja då kunde väl han också traska med.

Jag vände mig då frågande till maken. Han bleknade lätt och undrade med orolig stämma om vi skulle gå långt? Om det skulle vara skitkallt? Om vi skulle gå ohyggligt tidigt? Sen rös han lätt och sa tappert att om alla andra skulle ut, så skulle han följa med.

Och så kom det sig att vi alla denna ljuvliga söndagsmorgon åkte till Måryd för morgonpromenad - och nog var det väl skönt, käre make? OK, lite frostigt - men soligt!













Det var inte bara vackert, det var vilt och dramatiskt också!  Vi börjar med dramatiken.. och nu talar vi alltså DRAMA! här: Först har man en jättefin pinne. Sen råkar någon kasta denna pinne i Boijsens dammar!! Jamen jämrans, alltså.








Vildlivet var vilt och spännande. Vilda tjurar. Och jättevilda får! Ja t.o.m. himlavalvet var fullsmockat av djur.











När vi hade gått och gått och gått sa jag att nu ska vi ta en spontan gruppbild! Och se så snällt alla ställde upp sig och såg spontana ut:

Då insåg jag att jag har ju talang för det här! Jag är ju en riktig demonregissör! Så då sa jag till sonen och flickvännen att "spontanpussas nu!". De verkade inte ha alltför mycket emot det, tvärtom så blev det faktiskt mer än en puss.

- Nu räcker det med pusserier och romantik, fnös Huliganen sen. Nu ska du ta en bild på mig, matte! En macho, stilig, manlig, stark och höstlig bild, fortsatte han.

Så då gjorde jag väl det då.

Sen åkte vi hem och åt frukost efter väl förrättat värv, och just nu sitter maken och sover i sin läsefåtöj, utmattad efter morgonens strapatser.