Åh jag känner mig så kulturell ikväll! Tempora fugit säger jag till Huliganen som ser ut att skita i såväl tempora som fugit. För att inte tala om i bokhäcken nyss, men det är ju vederbörligen upplockat och avpolleterat.
Anledningen till att jag begrundar de flyende tiderna är inte de gråa håren, ånej. Faktum är att jag igår tänkte skriva ett inlägg som skulle gå på det här temat "hur kan det vara måndag nu, när det nyss var helg?!" Himla tur att jag inte skrev det, för nu är det ju faktiskt tisdag. Kunde ju blivit en lögnaktig utsaga det där och inte vill man ljuga i sin egen blogg? Inte mer än nödvändigt och litterärt motiverat i alla fall.
Hur som, måndag, tisdag eller fredag - jag är så oändligt tacksam över att man i alla fall temporärt kan traska ut med hunden i god fart. Utan broddar! Ja, det är grått, ja det är blött, ja det är dimmigt. Grusigt. Lerigt - men det är inte halt! I alla fall inte överallt och bara det är nog för att se livet i rosenrött.
Sen begriper jag ju faktiskt inte hur det kan bli så himla isigt runt chateau Huliganen? Jag menar, jag är ju själva inkarnationen av global uppvärmning. Igår blev jag så varm att glasögonen immade igen. Man kan bara säga Fy fan för klimakteriet!!! Pardon my french, men här krävs kraftord. Och många utropstecken!
Men tro inte att jag gnäller, eller är allmänt besvärlig och tjurig på grund av hormonruset. Ånej. Sån är inte jag. Blid, vänsäll, ljuv - det är jag, det. (Som sagt, jag ljuger bara av litterära skäl).
Hittade hit via Mullebloggen, som visade sig vara en omväg eftersom vi tydligen har en del gemensamma "bekanta". Jag lär återkomma!
SvaraRaderaHej Lotta! Välkommen hit och välkommen tillbaka - roligt med en ny läsare!
SvaraRaderaSjälv ljuger jag aldrig (och framförallt glömmer jag aldrig bort något). - Jag bara skojar lite! ;)
SvaraRaderaSkygg som en rådjurshind, det är Huliganmatten det.
SvaraRaderaHade en gång i tiden en arbetskamrat som tillbringade hela klimakterietiden med att ha en stooor fläkt som gick med full fart under skrivbordet. Vi övriga på kontoret höll på att blåsa bort och frysa ihjäl när vi gick förbi hennes arbetsplats. Själv satt hon med rosiga kinder och (precis som du) immiga glasögon och stönade över att det var så varmt.
SvaraRaderaNinnie
Hehe, det var Jea som var den första skojande anonyma... ba såru vet! ,)
SvaraRaderaBästa Anonyma Jea! Glömma bort något? Gör jag aldrig. Åtminstone inte mer än någon gång. Varje dag. Då gäller det bara att blåneka.
SvaraRaderaAnna-Karin; just precis. Hind. Det är precis så jag ser mig själv.
Ninnie; välkommen hit! Alltså, jag tycker nog att kraftindustrin kunde ha något att hämta här: alla kvinnor hamnar i klimakteriet. Det borde väl vara ett antal hundratusen som just nu går omkring och sprider gratis värme omkring sig? Kunde man liksom inte utvinna den på något sätt?