Trinitatis

Det blev visst inget bloggat igår. Detta var helt emot planen, för planen var att jobba, äta, titta på Antikrundan och sedan blogga. Den skarpsynte inser redan här att något gått snett. Och jo, det gjorde det. Delvis berodde det kanske på att jag inte hade något vettigt att skriva (vilket i och för sig inte brukar hindra mig från att lägga ut texten), delvis på att jag knoppade in redan efter 15 minuter av Antikrundan och sedan bara dök upp ur dvalan lite sporadiskt.

Så det fick bli så att jag rände runt med hunden på en kvällsrunda och sen stöp vi i säng.

Maken, som är av hårdare virke, behövde inte gå och lägga sig, utan han kom in för att dela ut en godnattpuss när både jag och hunden landat på kudden resp. biabädden.

Maken hade dessutom haft en härlig dag, full av föreläsningar på Historiska muséet och han hade underhållit mig med den rafflande historien om att Sven Tveskägg kan ligga begravd i Trinitatiskyrkan som man hittat här i Kattesund - tänk bara, en gammal historisk kung i vårt lilla Lund!! Ja man baxnar.

Nåväl, detta är faktiskt inget sidospår, utan bara en förklaring till att maken redan var inne på treenighetsspåret. Han tittade nämligen på oss och sa belåtet att vi är ju som Treenigheten - fadern, sonen och den heliga ande!

Men vem skulle vara den heliga ande? undrade jag då. Men då tittade vi båda på Huliganen som låg hoprullad i sin bädd och snarkade belåtet. Fast då blev det ju lite bekymmer, det där med "fadern" och "sonen"... äsch insåg vi sedan, vi är ju en mycket mer sekulär treenighet!

Hussen, Matten och den helige lille Anden. Jojomen.

Och nu har jag precis varit ute på morgonrundan med den lille Anden.