torsdag 10 mars 2011

Botemedel mot rusk

Idag har det varit rackarns ruskväder, hela dagen. Blåst och regn och snöslask och rusk... inte direkt inbjudande, det kan man inte påstå. En av de där dagarna när man helst vill kura inomhus. Och när jag säger "kura inomhus" då menar jag ju inte direkt på jobbet.

Då är det betydligt trevligare att komma hem och hitta rosor på bordet.

 

Genast spratt det till i livsandarna. Blommor är nämligen ett osvikligt spritt-medel.

Inte nog med det, sedan var det dags för mat. Gudskelov, dagen hade dittills mest bjudit på havregrynsgröt och det är nog så bra, men nu kände jag att det var dags för något helt annat. Och detta "helt annat", det serverades i dessa skålar som fick följa med oss hem från vårt förra besök i Glasgow:


Jag är lite svag för le Creuset-grytor ända sedan jag köpte vår egen - jag känner mig alltid så himla fransk och chic när jag lagar mat i den! Det är nästan så jag tror att jag ska börja brista ut i tungomål, och då närmare bestämt fransyskt tungomål, när jag lagar mat i den. Detta vore i och för sig högst oväntat eftersom min kännedom om det franska språket är ganska begränsad.

I vilket fall som helst, i Glasgow finns en butik som enbart säljer le Creuset-grytor i alla modischanger och dit in klev vi. Trygga i förvissningen att vi ändå inte kunde ta någon med hem, de väger för mycket för att ta i handbagaget. Vilket vi tyckte var ganska bra, med tanke på att de inte direkt är gratis.

Men så stod ju de här små raringarna där! Och det gick ju itne att motstå, fast jag oroligt kved att "de kommer inte att få plats i resväskan", medan maken hur trosvisst som aldrig det försäkrade att det gjorde de visst det! Och nu vet jag inte om jag ska vara nöjd med att han hade rätt och att vi fick hem de här små grytskålarna, eller om jag ska reta mig på att han hade rätt och jag hade fel? Nåväl, strunt i det nu!

Lyfte man på lockat så hittade man dagens kvällsmat, fisksoppa!

 

Och det var väl där någonstans som jag kände att den här dagen, den är en rackarns bra dag. Regnrusk till trots.

10 kommentarer :

  1. 1. Tungomål ÄR väl just att prata något man inte kan (och inte förstår)?

    2. Hyr du ut maken?

    SvaraRadera
  2. Jädrans vad gott det såg ut!! Jag som trodde man skulle hitta haggis där under locket ;-).

    Du, bara säg till om du behöver middagsgäster någon gång... fast om du serverar haggis så glöm bort min existens...

    SvaraRadera
  3. Vilka fina rosor frun fick! Det är äkta flottarkärlek det! <3 (NEJ, det är ingen rumpa, det ska vara ett hjärta)

    SvaraRadera
  4. Lite virtuella rosor får du från mig! Eller förresten, en famnfull, när jag ändå är på generöst humör! Och det var ju rackarn så sugen jag blev på rusksoppa! Ska försöka programmera maken till det ikväl.

    SvaraRadera
  5. Lotta; du har ju rätt! Såklart! Och då vore det ju mitt i prick att tungomålstala på franska. Vad beträffar hyra ut; nja, han verkar märkligt motsträvig till det. "Har du ingen entreprenörsanda" sa jag då.

    Angela; nix ingen haggis. Fast haggis är faktiskt godare än man kan tro. Man får bara låtsas att man inte vet vad det innehåller... Dock äter vi enbart haggis i skottland, så du kan tryggt komma hit!

    Anna-Karin; visst är det! Åsa-Nisse kunde inte gjort det bättre...

    Bitte; åh tack! Och så här dagen efter så undrar man ju om programmeringen lyckades?

    SvaraRadera
  6. Du menar inte att du äter haggis?!! Det skulle jag ALDRIG våga smaka! Tror att jag hellre svälter ihjäl...

    SvaraRadera
  7. Ser rackarns gott ut det där:-).
    Har även jag blommor inne, införskaffade sjäv visserligen. Men för den saken inte mindre trevligt. Tulpaner och pärlhyasinter, härligt!

    SvaraRadera
  8. Kan han möjligen tänka sig att hålla (internat)kurser i rosinköp och spontanfisksoppelagande då? Jag kan skicka ner husse i princip omedelbart. ;-)

    SvaraRadera
  9. Angela; vågar man rida galoppörer, ja då vågar man äta haggis!!

    Kerstin; för det mesta införskaffar jag mina blommor själv - men oavsett vilket är det härligt med blommor inomhus! (Och utomhus, fast än får man väl vänta ett tag).

    Lotta; han är välkommen! Men det tog min egen make ca 30 år innan fisksoppan satt där, så det kan ta ett tag innan han kommer tillbaka.

    SvaraRadera
  10. Ha ha... det kan det vara värt. :)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.