Varför det är bra att ha rabarber i trädgården

Tja det kan ju finnas många anledningar till det; man kan använda bladen som regnskydd, till exempel. Eller använda dem och göra cementavgjutningar.

Fast det finns ju bättre användningsområden som man rent spontant kan komma att tänka på;

Rabarbermuffins med kanel&nötströssel - det är en utmärkt anledning till att dela sin trädgård med ett rabarberstånd eller två.

För att inte tala om rabarber&jordgubbspaj! En lika utmärkt anledning. Visst för all del, havregrynsgröt i all ära... men lika gott som rabarberpaj, det är det inte.

Sen är det ju uråldersgenerna inom en som talar. De där från när man var en liten urtant som rusade runt och skördade och lagrade och samlade i ladorna för bistra vintertider. Det är onekligen tillfredsställande att skörda i sin egen trädgård och spara för framtiden.

Voila! Titta! Jag har minsann gjort rabarber&vaniljmarmelad! OK, kanske man inte direkt håller svälten från dörren med två burkar marmelad (och dessutom knappt två burkar om man ska vara petnoga) men nog blir man imponerad av min oerhörda husmodersaktighet som syltar och saftar? (Eller "marmeladar" om vi nu ska vara fortsatt petiga). Själv är jag i alla fall oerhört imponerad!

Nu tycker man kanske att om man låtit bli att blogga på flera dagar så kanske man kunde skriva om något annat än rabarber? Fast jag vet inte... jag har lite svårt att släppa rabarbertemat känner jag. En rabarberfärgad kompromiss är nog på sin plats!

 

Jag var i Köpenhamn och shoppade garn. Med hakan fyrkantig av beslutsamhet knallade jag in i affären. Här skulle inte köpas grönt garn! Nix. "Grönt är skönt" sa jag till mig själv, "men det finns ju andra färger, världen är full av färger! Blåa, röda, rosa, gula, gråa, svarta, gredelina!" Nu skulle jag visa att jag kan välja från en annan färgskala. Att jag har vidare vyer. Att jag inte är en gröngöling. Det gick väl sådär... fast lite mer gulgrönt än vanligt får man väl ändå säga?

Jag får nog vara nyskapande en annan dag.