Maken läste förra inlägget och fnös lite ogillande. Först trodde jag han fnös åt hunden i soffan, men nej. Han ogillande hade väckts av matsalsbilden. Färgerna blev inte rätt påpekade han. "Den ser rosa ut". Jamen, svarade jag då, det är ju en så stämningsfull bild, det är väl fint?
Fint och fint, och stämningsfullt och stämningsfullt såg maken ut att tänka då. Det var ju inte poängen, det måtte jag väl begripa? Bilden skulle minsann inte se inbjudande och stämningsfull ut så att man nästan känner hur gott vinet och ankbrösten ska smaka. Nej, det viktigaste är att färgen återges som korrekt röd. Jag gör ett nytt försök.
Sen ska jag gå ut och plantera tulpanlökar. Det intressanta är att jag minns inte hur tulpanerna ser ut, så de kan bli lite hipp som happ i rabatterna. Lite spänning måste man ha i tillvaron.
...
Äsch, väggarna ser fortfarande rosa ut. Ni får helt enkelt tänka er en röd färg. Och maken får köpa mig en ny och bättre kamera. Så får det bli.
haha, vad kul att han ändå är intresserad av att du ska återge färgerna så korrekt som möjligt.
SvaraRaderaVi får helt enkelt tänka oss mysbelysningen :D
Marit
Visst är det litet rörande? För detta är den man som aldrig skulle utgjuta sig om olika nyanser av grönt i trädgården eller fundera över om en ros är gräddvit eller vit. Grönt som grönt och vitt som vitt, liksom. Men nu var det uppenbarligen viktigt!
SvaraRadera