Skotskt rusk

I helgen var vi ju i Glasgow, systern och jag, för att hälsa på dottern. Ja vi var ju varnade; glöm inte paraply, glöm inte regnkläder var de ständiga varningsorden.

Vi bet ihop och tänkte att lite skånskt vikingablod ska nog klara av det skotska ruggiga vädret, men det var med en viss bävan vi klev ombord på planet för destination Edinburgh. Därfrån tog vi tåget till Glasgow.

Och som det blev sen; se vilket rysligt skotskt väder vi trotsade för att ta en promenad i botaniska trädgården.

Sen trotsade vi ovädret lite till och tittade lite på kyrkan som numera är en restaurang:

Det är trevligt med Glasgow för det är liksom inte så långt till närmsta pub, så man fick torka upp.

Om man inte gillar öl så finns det ju andra drycker:

Tja på lördagen fick det ju bli lite shopping, och sen var vi faktiskt tvungna att vila ut på the Willow Tearoom med lite afternoon tea. Visst är det härligt; både Mackintoshsk jugend och frosseri på en och samma gång? Ska man frossa, ska man göra det med stil och elegans tycker jag.

Man blir ganska mätt av lite te, kan jag tala om. Eller om det är det som hör till ett afternoon tea?

Men med lite vilja så går det att tömma faten. Den observante märker dock att vi lämnat salladen - man vill ju inte verka hagalen.

Efter allt ätande så behöver man minsann promenera lite till; det blev en runda runt universitetsområdet. Tur man hade paraply med sig!

Lite kultur fick man ju också ha, så vi traskade bort till Kelvingrovemuséet som är ett föredöme bland museum; fina utställningar, bra information, bra restaurang och gratis! Ja inte restaurangen då, men i alla fall. Inte i shoppen heller, vid närmare eftertanke.

Sen har ju skottarna också en märklig uppfattning att det är högst omoraliskt att dricka ett glas vin till sin lunch om inte klockan hunnit bli 12.30. Kl 12.23 - du hamnar i fördärvet, ajajaj! Kl 12.31 - helt ok, och vinet serveras med ett hult leende.

Det märkliga är dock att när vi klev in i restaurangen strax före 12 så frågade servitören om vi ville ha vinlistan. "Nej" svarar systern då i rena misshugget, jag vet inte vad hon tänkte på? Så jag fick ju rycka in och säga att det är väl klart vi ska ha vinlistan, hur skulle det annars bli? Torrlagt är svaret. Men sen så fick vi ju då vänta så att vi drack på ett moraliskt vis, dvs kl 12.30. Och jag kan lugna alla bloggläsare med att det gjorde vi.

Dottern har flyttat sina bopålar och bor numera oerhört modernt. Hör och häpna - hon har fått tvåglasfönster! Vilken lyx, vilket liv i sus och dus. Fast allvarligt talat så bor hon jättefint, i vackra kvarter med "egen" inhägnad trädgård. Man bara väntar på att Hugh Grant ska komma klättrandes och säga oopsidaisy. Det gjorde han inte - han kanske var upptagen med annat? Eller också hade han fastnat på ett annat staket, spetsiga är de ju.

Tja och sen var det dags att åka hem efter några härliga dagar. Men inte kan man påstå att paraplyerna blev utslitna, direkt. Jag tror det mest är påhitt, det där skotska regnande.

P.S. alla bilderna är ärligen snodda från syrran.