Det har ju inte direkt hällt ner här. Regnet alltså. Och jag är ju av den fasta övertygelsen att man vattnar inte i onödan, inte när rent vatten är en bristvara i stora delar av världen och när grundvattennivån är låg här hemma.
Lite känner man sig som Liemannen när man traskar runt i trädgården där gräsmattan prasslar gult och där till och med ogräset flämtar efter vatten. Jag förhärdar mig och tänker att gräset, det kommer alltid tillbaka. Och att det blir ju ett naturligt urval här, enbart tåliga och härdiga plantor göre sig besvär i Huliganträdgården. The survival of the fittest påpekar jag för Huliganen som är strängt upptagen med att slänga runt med bollen-i-snöret.
Men sen får jag ju syn på den här. En av favoriterna. Perovskian som blommar så hjärtknipande himmelsblått på sensomrarna. Nu blommar den inte. Nu ser den ut så här:
Kan det finnas hopp?
Jäkla Darwin.
Alltså... det kanske är en dum fråga, meeeen... är vattning helt uteslutet?
SvaraRaderaLotti, näe det är det väl inte... men det är ju enklast att låta bli. Och jag trodde väl den skulle klara sig. Vekling är vad den är!
SvaraRaderaHej. Vet du var jag kan köpa denna blomma? Perovskian (likvaka).
SvaraRadera