Här tar man sig en liten paus och kollar in på sin blogg - och vad upptäcker man?! Att kommentarer man skrivit bara är puts väck?! ÄTER bloggen kommentarer? Och varför bara mina i så fall undrar man vidare.
Är det någon slags bloggervirus som härjar, som likt små ettriga och hungriga malar käkar upp ens kommentarer? Och inte bara på min blogg, utan även på Lottis upptäckte jag när jag tittade in.
Nu är ju frågan, ska man skriva om? Eller kommer Blogger att rapa upp dem efterhand och då ser det ju onekligen jättefånigt ut om man skrivit ett antal i stort sett likadana kommentarer? Verkar man då ÄNNU senilare än vanligt?
Men samtidigt så vill man ju att omvärlden ska kunna läsa ens oerhört välformulerade, vitsiga och tja, i all blygsamhet, omistliga ord. (Eftersom de inte syns får ni helt enkelt tro mig på på mitt ord).
Ack vilken vånda.
Har något omvänt problem - kan inte publicera din kommentar som du skickade i morse - får något skumt felmeddelande. Men jag gör som förr, inväntar att den digitala hickan upphört. Den brukar det. Och din kommentar hos mig har inte försvunnit, den står så fint och väntar.
SvaraRaderaVet du, det kanske är något strul med just ditt bloggerkonto iallafall. Jag fick nämligen en kommentar från annat håll till min blogg, och den var inget problem att publicera. Medan din fortfarande ger ett felmeddelande. Konstigt!
SvaraRaderaI min blogg försvinner ingenting, skriv där, vettja!!
SvaraRaderaVid närmare eftertanke så önskar jag att du ville gästblogga hos mig.
Jag som bara har kartonger & packtejp i huvudet just nu skulle verkligen behöva någon som lyfte min blogg till en ny nivå. Själv orkar jag liksom inte eftersom jag har så mycket annat att kånka på.
Vad sa DU nu då, var inte det en av mina bättre ideér, så säg???
Det där med försvunna kommentarer har hänt mig också och så blir man så otäckt osäker på sig själv så man struntar i alltihopa bara för att inte verka fånig!
SvaraRaderaDin kommentar i min blogg kom fram och var bara så pricksäker så den satt som en smäck!
-Det luktar och känns med små valpar!
Nu har de bara tre stycken kvar hemma och jag misstänker att det är både sorgligt och skönt!!!
Fortsätt du och skriv, men frågan är vad skulle du med all denna knypplade spets och den franska grammatiken? Tyckte att det såg ut som att du fixat det rätt bra när ni var i Frankrike!
Måste bara tillägga att du skulle känna dofterna här nu!
Min Libanesiska granne har gått igång med vitlöken!!! Underbart!!!
Jag skulle kunna stå med näsan över hennes matlagning och gå upp några kilo i vikt!!!
Kram Maja
Fast om du knypplar den där spetsen så kan jag ta hand om den. För jag vet precis vad jag skulle använda den till....
SvaraRaderaLarsson, du är ALLTID klok, det vet ju. Men att jag skulle lyfta din blogg till en ny nivå, det faller på sin orimlighet. Perfekt kan liksom inte bli bättre!
SvaraRaderaMaja, ja visst blir man osäker! Man VET att man skrivit, och att man sett sin kommentar, och sen; vips! så är den borta. Det är lite som i den där gamla Hitchcockfilmen (är det Gasljus jag menar) där den ondsinte Charles Boyer driver sin hustru nästan till vansinne. PRECIS så känner jag mig.
Och nu blir jag vansinnig IGEN, eftersom jag på min mail sett att såväl Nilla som syrran lämnat kommentar som inte syns här på bloggen; Jag säger som i Hamlet; there's something rotten in the state of Blogger. To blog or not to blog, that is the question!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJa, nu har det kanske lossat i hela cyberrymden, också hos dig, hoppas jag. Nu har din kommentar landat säkert, och på rätt plats!
SvaraRadera