Ligga i solstolen under päronträdet och titta på clematisen White Snow som djärvt slingrar sig ända upp till toppen. Jobbigt.
Igår brakade åskan loss på kvällen, då drog vi inomhus hela gänget, öppnade alla fönster och tjoade "hurra, det REGNAR!!" Och sen så skålade vi på det. Ja alla utom Huliganen förstås, för han gömde sig under skohyllan. Vin ville han inte heller ha. Så småningom kunde han till nöds förmås att äta lite av mattes hemgjorda blåbärsglass, men det satt hårt åt.
Idag gassar dock solen igen, det är VARMT och jag vägrar klaga. Pustar gör jag, och stånkar, men jag har i alltför klart minne vintern när man halkade runt på broddar och skottade snö, så klaga? Nej minsann.
Lite tomt är det, dottern har dragit hem till sitt regniga Skottland igen, och sonen är på sitt håll och förbereder sin flytt (jodu Larsson, det är fler som packar kartonger!). Det finns lite olika naturlagar, det har man ju hört. Newton och äpplet och allt det där. En naturlag som inte är så där allom känd är att när sonen flyttar så hamnar han alltid på tredje våningen. Utan hiss. Den här gången han dock ringt in ett gäng kompisar som bärhjälp. "Så du behöver inte vår hälp den här gången? Det var ju synd!" sa vi lögnaktigt då. Däremot ska lägenheten ligga vid en utmärkt restaurang, och den har vi åtagit oss att proväta på, hjälpsamma som vi är.
Arme stackars son, jag vet PRECIS vad han går igenom!
SvaraRaderaNu bästa Irene, måste du vara en klok moder och vara väldigt, väldigt lyhörd. För du förstår, detta med kartonger - det är ingen lek. Nänäminsann!!
Fast vet du, Larsson, jag tror du har det jobbigare. Det är skillnad på att flytta ett helt hus och en tvåa... fast å andra sidan så har du ju eminent packhjälp, det har man ju skådat i din blogg!
SvaraRaderaJag ligger nedbäddad i mammas gästsäng. Otroligt egentligen, gör jag trodde aldrig jag skulle bli av med henne. "Har du två örngott nu då?? Jag kan springa och hämta! Jag kan dra ner rullgardinen om du vill? Men GE MIG EN UPPGIFT, jag vill ju hjälpa till!!!" Jojo, annat lät det när man var femton och hade en stig igenom högarna av kläder från dörren till sängen och inte minsta lust att städa. Var fanns hjälpen då, kan man undra?
SvaraRaderaLotti, jag får nog erkänna att jag är lite lik din mamma... "vad vill du äta, jag kan laga vad som helst!", "ska jag göra frukost till dig?", jämfört med hur det var förr. "Nu har jag lagat rotmos, så nu äter ni det. Basta!".
SvaraRadera