söndag 25 april 2010

Andra sorters utbrott

Idag skulle Huliganen och jag spåra. Passade fint eftersom det är en strålande dag, nästan sommar! Vad kan väl vara bättre då än att ta den lille poeten, spårpinnarna och dra ut i skogen? Har inget svar på den frågan, men det blev inte så, och det jag verkligen gjorde, ja det var avgjort sämre. Mycket sämre.

Igår lyste flitens lampa på maken och mig. I all synnerhet på maken, så man fick ligga i som en iller för att hålla tempot: det sågades ner häck, klipptes ner valv, köptes kalvlever, drack bourgogne (ja det där sista hade jag inga som helst problem att hänga med i). Dessutom oljade jag teakbänken som står på altanen.

På kvällen, efter lever, vin o goda ostar började det klia. Inte måttligt heller, och jag var avgjort störd av det hela. Tänkte att det berodde på scaliborhalsbandet som  Huliganen blivit prydd med under dagen, det mot fästingar alltså. Inte för att jag är en fästing, men kanske att halsbandet inte är så värst selektivt i sin aktion?  Jag kylde i alla fall ner ansiktet med kylklampar och stämde möte med Morfei.

Kontentan är i alla fall att efter att ha pratat med diverse medicinmän idag eftersom kliet visade sig efterhängset, blev jag tvungen att åka in till akuten, eftersom det kliade i halsen. Onödigt, tyckte jag, eftersom jag inte hade problem med att andas, men de lyckades skrämma upp mig med allt sitt prat om ambulans och att "det kan gå fort!" (sagt i illavarslande ton), så eftersom maken inte var hemma ringde jag syrran som körde in mig, och som sen tillbringade några timmar på akuten med mig där jag slapp vänta i någon som helst kö (det var rena gräddfilen in så fort man sa det magiska orden "kli i halsen") och fick cortison och antihistamin. Visst är det väl en gullig syster jag har?

Och nu så är jag trött - om det beror på tabletterna och cortisonet, eller om det beror på att läkaren sa att jag skulle bli trött (suggestionens makt är stor), det vet jag inte.

Men något spårande blev det inte.

Vad lär man sig då av detta? Jo att man inte ska vara så jämrans präktig och olja bänkar, för det var förmodligen den oljan som utlöste det hela. "Kan ge allergiska reaktioner" stod det. Jomen.

7 kommentarer :

  1. Har det lagt sig nu, kliandet?

    SvaraRadera
  2. Japp, fullständigt bortdrogat! Kemi är fantastiskt, minsann.

    SvaraRadera
  3. Stackars dig!!! Har du fått fotmassage av maken som tröst?funkar på mig...

    SvaraRadera
  4. Nä, jag tror att hon fick en uppstoppad insekt av honom. Och DET är en riktig kärleksförklaring när det kommer från honom. Tror jag alltså. ;)

    SvaraRadera
  5. Men oj! Men hu! Men usch! Dock: vilken tur att det inte var vinet!

    SvaraRadera
  6. Fy farao! Tur du lärde dig din läxa! Ska Maken få allergireaktionen nästa år då?

    SvaraRadera
  7. Lotti: Ingen fotmassage, inte vet jag hur han tänker? Men puss och kram fick jag och det kändes bra det också.

    Jea: Fick ingen uppstoppad insekt HELLER - som sagt, hur tänker han?! Fast jag är i och för sig ganska nöjd med det...

    Bitte: säg inte så! Allergisk mot vin... hu! Fast nu får jag ju ändå inte dricka vin så länge jag äter de där små pillerna, men jag hyser ju ändå hopp om att kunna sticka näsan i ett glas rödvin inom en inte alltför avlägsen framtid.

    Anna-Karin: Just det! Vi delar på allt, allergiska reaktioner inräknade.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.