Spruttigast av oss alla verkar akvarellinstruktören vara. Hör bara: igår var det kurs och vi fick måla en brygga i ett sommarhav.
Alltså: inget hav med isflak, ingen algblomning, inga höststormar, ingen - i alla fall inte synlig - oljekatastrof. Bara ett blåskimrande hav med en gammal gisten brygga.
Jag är helt mållös. Förbluffad. Stum av förvåning. Vad tog åt honom?
Han kanske har fått kräksjukan? I så fall kan du hälsa att det finns kräkhink här. Inkräkt och klar ;-)
SvaraRaderaHan kanske har fikat...
SvaraRaderaInte minsta lilla algblomning? Jag som trodde att han var en av de konstnarer som inte bangade fran att visa samhallets baksida, det akta, det riktiga, istallet for att forskona tillvaron med att mala vackra rosor utan minsta lilla bladlus.
SvaraRaderaHan måste ha fått islandsaska på främre hjärnloben?!
SvaraRaderaSå måste det ju vara! *slår mig för pannan* (Aj!)
SvaraRaderaFörst fikade han och fick kräksjuka, och sen kom islandsaskan och landade på hjärnloben. Kanske till och med bakre?
Och då är det ju klart att han transformerades till en blomster-och-leende-hav-målande person.
Det var ju för väl att vi fick det utrett!