Bloggerskan beklagar

att hon råkade somna i soffan igår när hon skulle skriva ett rasande spirituellt, roligt och läsvärt inlägg. Det hade blivit en riktig kioskvältare. Tyvärr har jag ju  nu glömt helt vad det var jag skulle skriva, så nu får ni nöja er med ett litet tidigt måndagsinlägg istället.

För övrigt har helgen varit bra. Måttligt med snöskottande. Isigt, förvisso, så maken stod på näsan. Han har ju nämligen inte fallit till föga och skaffat sig osexiga broddar till skorna.

Igår fick vi oväntat och trevligt besök av Ellenbebis med familj som ringde och undrade om de fick komma förbi när de ändå skulle besöka det lokala shoppingcentret. JA!! jublade vi, kom bara, vi vill träffa Ellen! Sen kom vi på att det lät kanske oartigt, så vi försäkrade att även de var välkomna.

Jag som normalt sett inte faller i trans över varenda bebis tycker att Ellenbebis är det mest bedårande som finns. Vi har ett särskilt band, hon och jag. En liten grej som är liksom vår; jag håller henne i famnen och hon kräks på mig. Detta är inte ett tillvägagångssätt som jag generellt vill rekommendera om man vill bli min hjärtevän, men med Ellenbebis så funkar det klockrent!

Sen kom snälla Grannen in med en pall som hon klätt om till mig, bara vips! sådär. Då blir man jätteglad, och tänker att det är ju tur att man har bosatt sig så fiffigt så man har fått såna bra grannar.

Nu undrar ni föerstås andlöst vad vi ätit i helgen? Medge det! Okej, jag ska inte hålla er på halster längre, håll i hatten för nu kör vi:

I fredags var vi hos goda vänner där mannen jagar och där fick vi en fantastisk rådjursstek. Tyvärr ingen bild, ni får helt enkelt lita på mig, att denna rådjursstek, den var av en kaliber som få vilken matskribent som helst att gråta av lycka.

I lördags blev det så moules marinières till förrätt, och sen blev det fransk kalvstek efter det. Vi hade således ett litet franskt tema. Dock inte när det gällde vin, för då blev det en italiensk Valtellina Superiore, La Tense Sassella 2006, vilken rekommenderas varmt!

Jag hade en oerhört trevlig dansk svärfar som var en fena på att laga husmanskost, och han brukade laga dansk flaeskesteg med alla tillbehör - vansinnigt gott! Igår tänkte vi ge oss på något sånt, det blev ribbensteg med rödkål, äpplemos och ärter. Och sen blev det så småningom lite munsterost och lite morbiére efter det.

Och det var liksom det som blev spiken i kistan för bloggandet - jag sjönk in i en salig (och mätt!) dimma i soffan.

Nu är det måndag morgon - och havregrynsgröten väntar. Så olika det kan vara...