I spårskogen

Idag var jag och Huliganen lediga på eftermiddagen. Hur kan man bättre tillbringa en eftermiddag än att fräsa iväg ut i spårskogen med vännen B, Cirkus och Nike? Okej, det regnade lite, men vi är ju hurtiga typer som inte låter såna petitesser hindra oss.

När man träffas gör man så här: först lägger vi spåren medan hundarna sitter kvar i bilarna och ser ut som att "vi får minsann aldrig följa med och göra något roligt", och sen får de ju faktiskt komma ut och börjar då med att Cirkus och Hampus hoppar jämfota på varandra och fräser så att morrhåren skrynklar sig. Det tycker de båda är ohemult roligt.

Nike som är en fin dam hoppar minsann inte jämfota på någon. Sen går vi en sväng och då tänker jag ju fotografera hundarna. De har verkligen inte tid att låta sig fotograferas utan fnattar åt alla möjliga håll. Då placerar vi dem på en spång och säger till på skarpen att de ska sitta fint och säga "cheese!". Då glor alla hundarna åt var sitt håll, i synnerhet den lille huliganen. Dessutom är det skumt eftersom det ju faktiskt är regnväder, så ja, fotona blir väl som de blir. Det vill säga suddiga.

Sen traskar vi en runda, avhandlar allt som ska avhandlas, hoppar lite jämfota till på varandra om man nu inte skulle vara tillräckligt påhoppad. Eller menar jag avhoppad?

När jag lade spåret upptäckte jag att jag av någon outgrundlig anledning bara fått med mitt en lite fjuttig spårapport, som då fick ligga som slutapport. Detta var nog inte så dumt i och för sig, för Huliganen blev oerhört "på" och tänkte att "det ska finnas apporter här, jag vet det nog!". Han fräste runt som en liten målmedveten bulldozer i spåret och blev mycket nöjd när han så småningom faktiskt hittade pinnen.

Tja och sen så fick vi ju prata lite till. Och sen var det dags att åka hem vilket var högeligen onödigt tyckte Huliganen som gärna hade stannat längre i skogen och gått fler spår.

Men man blir rätt så trött av spår ändå - så nu sover han den rättfärdiges sömn.