Men alltså!

Räcker det inte nu? Vi är ju skåningar för sjutton. Inte ska man behöva stå ut med det här hur länge som helst.

Snö. Kallt. Snålblåst. Skrapa bilrutor. Och - eftersom man nu är huliganägare - ett ivrigt påklädande och avklädande. Mössa på. Vantar på. Överdragsbyxor. Fleecetröja. Yllestrumpor. Kängor med broddar. Sen av med eländet igen. För att några timmar senare asa på allt igen.

Jag tänker med längtan på sommaren när man för samma promenader hoppar i sandalerna, tar hunden och går.

Okej, nu förträngar jag att jag under sommarens hetaste och flugigaste dagar brukar kapsejsa som en vissen tulpan i en stol i skuggan under päronträdet och stöna att jag tål inte värme, att det är enklare med vintern för då kan man reglera kroppstemperaturen med kläder.

Fast huliganen gillar snö - det gör han.